Läser idag ett debattinlägg i GP där Vesna Birkedahl, verksamhetschef på en förskola i Kungälv, berättar hur pedagogerna ”tvingas” ljuga för föräldrarna om att deras barn har de bra fast de egentligen inte har det. Kortfattat är det enligt henne ett problem med de låga avgifterna som föräldrarna betalar för att kunna ha sina barn på dagis. Den kopplingen mellan avgifter och ljugande pedagoger tycker jag dock är lite långsökt. Min egen reflektion är att det snarare är pedagogerna och verksamhetschefernas bristande ansvarskänsla som gör att de ljuger för barnen. De vill undvika en möjligt jobbig situation, där de riskerar att bli ifrågasatta, och drar då hellre en liten vit lögn. För jag har väldigt svårt att se att det skulle vara till föräldrarnas bästa att vara ovetande om hur deras barn har det under dagarna.
Det är såklart heller inte så att alla pedagoger agerar på det här sättet. På vår förskola tog pedagogerna upp just liknande förhållanden under ett föräldramöte. Så Vesna Birkedahl borde kanske ifrågasätta sig själv och den verksamhet hon bedriver lite mer i frågan gällande ljugande pedagoger.
Men visst är det ett problem med stora barngrupper samtidigt som lokalerna är små och antalet pedagoger per barn är litet. Ett annat stort problem är att många barn inte ens erbjuds plats på ett dagis inom rimlig tid vilket kan orsaka stora slitningar i familjerna. Detta har socialdemokraterna, trots upprepade vallöften, inte lyckats lösa i Göteborg på över 17 år.
Vesna Birkedahl fortsätter sen med att förenkla förskoleproblematiken till följande:
”Så hur kan vi få en bra arbetsmiljö för pedagoger och barn?
Enkelt: minska barngrupperna!
Hur gör man gå? ¨
Enkelt: öka intäkterna!”
Det finns naturligtvis mycket mer man kan göra än så. Man kan resonera kring förskolans öppettider, pedagogernas arbetstid, effektiviserad administration, planera barngrupperna bättre osv.
Jag håller dock med om att maxtaxan borde följa index. Jag håller dock inte med om att avgiften skall ha ett maxbelopp per familj. Förstår heller inte heller varför Vesna Birkedahl tycker detta är en bra idé. Det går ju direkt emot hennes resonemang kring intäkter och situationen i förskolan. Man bör betala avgift för varje enskilt barn man har på dagis. Kostnaderna per barn på förskolan är densamma oavsett om de är en del av samma familj eller inte.
Den senaste tiden har problemet med hatiska kommentarer på nätet lett till olika åtgärder hos de stora tidningarna. Den här typen av stötande kommentarer är ett verkligt problem på så sätt att diskussionerna som förs i kommentarsfälten alltför ofta brister i konstruktivitet och relevans. Så på så sätt är det bra att man nu tittar på lämpliga åtgärder vatt höja nivån i kommentarsfälten.
Tyvärr är jag rädd för att man riskerar att gå för långt i syfte att stoppa de stötande kommentarerna genom att antingen införa en alltför strikt moderering alternativt att helt slopa möjligheten att kommentera anonymt. Det finns en viss risk med detta och det är att man på så sätt riskerar att få mindre av fri och intellektuellt utmanande debatt och mer av slätstrukenhet och politisk korrekthet. Likt PM Nilsson tror jag att kommentarer och blogglänkar har bidragit till att man som läsare numera kan få en mer nyanserad och initierad förståelse kring vad som skrivs i nyhetsartiklarna.
Men vad skall man då göra för att komma tillrätta med de oseriösa, icke-konstruktiva och stötande kommentarer som faktiskt florerar och också hämmar debatten? Mitt förslag är att man gör en kombination av de åtgärder som diskuteras:
a) Man inför en inloggning, via t.ex facebook-kontot, för realtidskommentarer. På så sätt bibehåller man en snabb och livlig diskussion för läsarna och de som inte känner behov av anonymitet för sina kommentarer.
b) Man inför samtidigt en förhandsmoderering av kommentarer från anonyma användare. På så sätt ger man fortsatt möjlighet att kommentera anonymt men kan genom tydliga regler ändå höja nivån på kommentarerna.
GP1 GP2 GP3 EX1 AB1 AB2 AB3 AB4 AB5 SVD1 SVD2 VF1
Är det inte dags att grundlagsrättigheten religionsfrihet ersätts med ett mer modernt och liberalt tankesätt i våra grundlagar? På vilket sätt det är motiverat att man ger övertygelser baserade på en religiös uppfattning, som på intet sätt kan ledas i bevis, en särställning bland våra grundlagskyddade rättigheter? Är inte det mest liberala att grundlagsskydda alla övertygelser lika oavsett vilket ursprung de än har?
Dessa frågor innebär inte på något vis att jag vill vare sig pådyvla eller förbjuda olika religionsuppfattningar, inte heller att jag vill göra begränsningar i folks tro. Det vore ytterst oliberalt. Men enligt min liberala uppfattning så är en strikt sekulär stat en förutsättning för demokratisk myndighetsutövning. Därför skall religiösa utövningar och budskap inte behandlas eller bemötas annorlunda än vilken annan ideologi eller övertygelse som helst.
Därför har jag svårt i tanken och logiken, med min utgångspunkt att religion är att likna vid vilken övertygelse som helst, att finna ett särskilt behov av en grundlagsrättighet för just religionsfrihet. Är det inte så att själva existensen av särskild rättighet för religionen antyder att det inte finns grundlagskydd för alla typer av övertygelser man kan tänkas ha? Det ger oss följande två logiska alternativ:
1. Att särskilt lagstifta vilka övertygelser som vi skall vara fria att ha enligt grundlagarna. Detta skulle enligt mig vara både ineffektivt och oönskvärt.
eller
2. Att ersätta religionsfriheten med en grundlagsrättighet om övertygelsefrihet. (Om nu detta inte redan kan anses täckas in av de övriga grundlagsrättigheterna. Är så fallet bör vi istället helt enkelt plocka bort religionsfrihet som grundlagsrättighet)
I vilket fall så borde något göras då otydligheten som idag finns kring religionsfriheten hos gemene man gör att denna rättighet ofta missbrukas/misstolkas. Jag ifrågasätter också huruvida grundlagsrättigheten att utöva en religion (eller i framtiden övertygelse) skall vara absolut, (dvs inte kunna inskränkas genom annan lag vilket kan göras när det gäller andra grundlagsrättigheter). Om det finns religiösa föreskrifter som strider mot annan lagstiftning så måste utövandet av dessa tydligt kunna inskränkas genom lag. På samma sätt anser jag det ytterst viktigt att all myndighetsutövning förblir strikt sekulär och lika för alla. Detta innebär att det inte skall finnas något som helst tvång för myndigheter att tillmötesgå religiösa, eller andra önskemål baserade på övertygelse, som kan ställas till dem. Tvärtom är det viktigt att myndigheter inte ger efter för sådana önskemål när det finns grundläggande demokratiska eller andra rationella skäl mot det.
GP1 GP2 GP3 GP4 GP5 GP6 GP7 GP8 GP9 GP10 AFT1 AFT2 AFT3 AFT4 AFT5 AFT6
Nu har det hänt igen. Huliganer har drabbat samman, den här gången involverande 75 stycken Wisemen som tog sig an 150 stycken Firman boys som beväpnat sig med allsköns bråte.
Vänta nu, vaddå Wisemen och Firman Boys? Var det inte supporters och supporterklubbar från IFK Göteborg och AIK som slogs? Huliganer är ju ett fotbollsproblem. Sätt åt fotbollsklubbarna, förbjud fotbollssupportrar att gå på fotboll, inför kameraövervakning, håll dem inspärrade och begränsa deras rörelsefrihet under matchdagar, förbjud dem att skriva vad de vill på sina banderoller och tysta deras ramsor. Då, men först då, får vi ett samhälle som vi alla vill ha. Eller?
Alltid som när något liknande nattens händelser i Göteborg sker så blir det helsidor i tidningarna. Bloggarna och kommentarer översvämmas med folk som förbannar fotbollen och kring lunchborden på jobbet så tycker man minsann att fotbollsklubbarna måste betala. Hur kommer det sig att huliganism provocerar så mycket och vilka andra typer av brott i samhället uttrycker man så lättvindigt och närmast i slentrian den här typen av åsikter i syfte att stävja?
Fotbollsklubbarna och deras supporterklubbar tar redan idag ett stort ansvar för förhindra det så kallade fotbollsvåldet. Man informerar, planerar och samarbetar kontinuerligt för att få bukt med problemet. Man anställer vakter och driver kampanjer för en positiv läktarkultur. Ändå är det de som av någon konstig anledning är måltavlorna i de mångas ögon som ropar på allsköns ologiska förbud och åtgärder för att komma åt huligansimen. Vad hände med klassiska ”det är samhällets fel”?
En sak jag undrar är att om man anser att det är fotbollens fel att det finns människor som vill vara huliganer, varför då inte vara konsekventa och
- begära att krogarna skall spela sin musik inför tomma dansgolv som straff för misshandel som sker på krogen
- begära att bankerna skall betala polisinsatser i samband med bankrån
- begära att västtrafik skall vidta åtgärder för att förhindra potentiella våldtäktsmän och mördare att ta kontakt med sina offer på deras spårvagnar.
- begära att Harley-Davidson hålls ansvariga för kriminella mc-gäng.
För inte så länge sedan så var den stora politiska majoriteten i Göteborg antingen helt emot trängselskatt, alternativt lovade att inget beslut om trängselskatt skulle tas innan en folkomröstning genomförts. Sen skedde något. En politisk helomsvängning gjordes i frågan och få (förutom den absoluta toppen i de politiska partierna) förstod vad det var som hänt. Detta då omsvängningen skedde i en politisk uppgörelse på ett sätt som närmast kan uppfattas som ett beslut bakom stängda dörrar.
Än idag skulle jag vilja påstå så är det ytterst svårt att acceptera hur och varför den politiska omsvängningen skedde. När frågan ställs så är det närmaste ett svar man kommer att trängselskatt måste införas som en del av det västsvenska infrastrukturpaketet. Men är detta överhuvudtaget ett rätt och riktigt påstående? Svaret på den frågan är: Nej, trängselskatten måste inte alls införas som en del av västsvenska infrastrukturpaketet.
Västsvenska infrastrukturpaketet och trängselskatten
Det västsvenska infrastrukturpaketet är en överenskommelse om delad finansiering mellan stat, region och kommun gällande ett antal för Sverige och regionen viktiga infrastruktursatsningar i och omkring Göteborg. När paketet är genomfört kan vi se fram emot Marieholmstunneln, en ny Göta älvbro, Västlänken och satsningar på kollektivtrafiken. Investeringarna i det västsvenska infrastrukturpaketet är i stort mycket bra.
Men sen kommer vi till den delen av överenskommelsen som gäller finansiering. Till skillnad från vad förespråkarna av trängselskatt vill påskina så omfattar överenskommelsen enbart hur stor del av beloppet som region och kommuner skall vara med och finansiera. Inte hur man skall göra det. Trängselskatten är med andra ord inte alls en förutsättning för det västsvenska infrastrukturpaktetets genomförande. I stället är trängselskatten resultatet av en lokal politisk förhandling kring finansieringen där man kan misstänka att det är miljöpartiet som varit drivande. (Den tragikomiska politiska situationen i Göteborg är dock inte något jag ämnar gå in på mer i det här inlägget). Regeringen går endast med på trängselskatt i Göteborg förutsatt att det finns en lokal politisk, obs inte folklig, majoritet för det.
Trängselskatten: en ineffektiv och orättvis finansiering
I överenskommelsen mellan regeringen och de lokala partiföreträdarna har man kommit överens om att den lokala finansieringen skall uppgå till 16 miljarder kronor under 25 år. Detta planerar de lokala politikerna uppnå genom att låta en särskild del av befolkningen betala inte 16 utan 22 miljarder kronor mer i skatt. Onekligen måste man fråga sig hur rättvis och effektiv trängselskatten egentligen är som finansieringsform?
Om vi går tillbaka till syftet med det västsvenska infrastrukturpaketet så är det för Sverige och regionen av yttersta vikt att det genomförs för att stärka en kraftigt eftersatt del av Sverige när det kommer till infrastruktur. Satsningarna måste göras för att västsverige skall fortsätta vara en levande region med ett blomstrande näringsliv och hållbar tillväxt. Detta tjänar alla på. Ändå vill man inte vara konsekventa och låta alla vara med och finansiera. Istället pekar man ut just bilister som de som skall bära hela investeringsbördan. Det är inte rättvist. Att låta alla som drar nytta av investeringarna vara med och betala för det hade varit rättvist.
Sen kommer vi också till frågan om hur effektiv trängselskatt är som finansieringsform. Här tänker man sig att betala 22 miljarder för något som egentligen bara kostar 16 miljarder. Det säger sig självt att ett sådant upplägg inte är speciellt kostnadseffektivt. Extra anmärkningsvärt blir det då våra ledande politiker inte ens inför detta faktum är villiga att utreda om det finns några alternativa och mer effektiva finansieringsformer. Det får mig att misstänka att det ligger andra (läs maktspel) än rent rationella skäl till att man vill införa trängselskatt. Varför skulle man annars frivilligt stoppa huvudet i sandlådan på detta sätt?
Finansiering via skattsedeln: effektivt och rättvist
Låt oss därför spåna lite kring ett av flera tänkbara alternativa finansieringsformer: temporär höjning av kommunalskatten. Eftersom detta system med kommunalskatt redan är på plats så skulle det inte innebära någon merkostnad. Man skulle komma undan med att enbart låta skattebetalarna betala vad man kommit överens om inom ramen för det västsvenska infrastrukturpaketet. Om man t.ex låter kommunskattesatsen vara något förhöjd under motsvarande 25 år så skulle man uppnå följande:
- Betala vad det faktiskt kostar.
- Få ett mer rättvist system där alla som drar nytta av finansieringarna är med och betalar.
- Göra det väsentligt billigare för de allra flesta hushåll. (Undantaget i det här fallet är de med verkligt höga inkomster som naturligtvis tjänar på att betala trängselskatt och inte en högre skattesats).
En viktig fråga här är naturligtvis hur mycket man skulle behöva betala vid en finansiering via skattsedeln. Detta behövs utredas ordentligt då det är svårt att räkna på om man inte har tillgång till detaljerat beräkningsunderlag. Men om man tänker att man höjer skatten för invånare i stor-göteborg (ca 900 000 invånare) så blir en grovkalkyl enligt följande.
16 miljarder/25 år/12 månader/900 000 invånare = 59 kr per månad och invånare. I verkligheten så är det enbart ca 50% som är skattebetalare av våra invånare vilket istället skulle ge resultatet c.a 120 kr/månad. Man kan fundera på om inte bara stor-göteborg utan hela regionen samt företag skall vara med och finansiera så nånstans mellan 60-120 kr/månad är nog rimligt att anta. Det tror jag invånarna kan acceptera för att få den förbättrade infrastrukturen och kollektivtrafiken.
Finns det andra skäl att införa trängselskatt?
Det är ganska enkelt att konstatera att trängselskatt som finansieringsmetod är ett sällsynt dumt alternativ. Däremot kanske det finns andra skäl att införa trängselskatten. Vad är det då som avgör om trängselskatt blir lyckat eller inte? Många menar att trängselskatt är bra och lyfter fram Stockholm som ett lyckat exempel.
Forskare menar att det finns ett antal viktiga faktorer som avgör om trängselskatt blir lyckat eller inte.
1. Geografiska förutsättningar – Detta syftar på att det finns geografiska möjligheter att effektivt rent administrativt att skapa en trängselskattezon. I Stockholm som är en dubbelt så stor stad som Göteborg möjliggör geografin att man klarar sig med 18 betalstationer. I Göteborg pratar man om 40-50 stationer. 1-0 till Stockholm.
2. Effektiv kollektivtrafik – Stockholm har ett tunnelbanesystem som effektivt sväljer stora mängder resenärer utan större problem eller avbrott. Jag har hört siffror som att i Stockholm reste runt 40% kollektivt innan trängselskatten infördes vilket skall jämföras med Göteborg där runt 20-25% väljer kollektivt. Trots att det både relativt och i faktiskt antal är mycket färre kollektivtrafikresenärer i Göteborg än i Stockholm så finns det stora störningar i kollektivtrafiken i Göteborg. Det beror naturligtvis på att det är ett relativt sett ineffektivt kollektivtrafikslag som dominerar i Göteborg, nämligen spårvagnar. Jämför hastigheten att färdas en viss sträcka med spårvagn gentemot samma sträcka med tunnelbana. 2-0 till Stockholm
3. Det måste föreligga trängsel – I Stockholm med ständiga köer på i stort sett varje innerstadsgata tror jag man med rätta kan småle när det pratas om problem med trängsel i Göteborg. I verkligheten är det nämligen så att det finns inte mycket till trängsel i Göteborg och därav lite miljöproblem relaterat till biltrafiken. Den trängsel som finns är i första hand i anslutning till och från genomfartsleder. Det vill säga just de trängselproblem man planerar att bygga bort inom ramen för västsvenska infrastrukturpaketet. 3-0 till Stockholm
Enligt ovan logik så är det tveksamt att använda Stockholm som argument för att införa trängselskatt i Göteborg. Ännu mera tveksamt blir det när man hör att det i Stockholm inte gått så bra rent ekonomiskt. Totalt sett har trängselskatten fortfarande inte genererat någon vinst att tala om och man diskuterar därför att höja priserna. Ändå vill man införa trängselskatt som finansieringsmetod i Göteborg. Det finns mycket goda skäl till allvarlig oro för att de prisnivåer som nu diskuteras inte kommer att gälla i framtiden om trängselskatten införs.
Vilka blir vinnarna och vilka blir förlorarna om trängselskatten införs?
Det framstår onekligen som de stora vinnarna här är de företag som får i uppdrag att leverera det hela. För merkostnaden är nämligen den betalning de kommer att kräva som ersättning för utfört arbete. Med andra ord är det många skattekronor som kommer att gå direkt till t.ex IBMs kassakista. På uppdrag av våra politiker i Göteborg. Pengar som istället hade kunnat användas till mat, blöjor eller barnens fritidsintressen. För låt oss inte vara naiva; trängselskatten kommer att bli väldigt dyr för många familjer som inte har möjlighet att åka kollektivt om de vill få vardagen att gå ihop.
Är det inte försent att avbryta införandet av trängselskatt nu när planeringen kommit så långt?
Nej, det kommer faktiskt aldrig bli försent. Inte ens när alla stationer och system är på plats. Det handlar enbart om hur mycket pengar man sparar. Avbryter man innan införandet sparar man 6 miljarder. Ett år efter införandet sparar man kanske ca 5 miljarder. Faktum är att när man än avbryter så kommer man spara helt onödiga administrationskostnader som annars skulle uppstå. Frågan är bara hur mycket man vill slösa bort innan dess…
Obs! Exakta belopp för kostnaderna är det ingen som vet ännu. Ovan uppgifter är avrundningar på belopp som diskuterats i media. Men räkna med att det snarare blir dyrare än billigare. Det är ju så det brukar vara…
Media
GP1 GP2 GP3 GP4 GP5 GP6 GP7 GP8 GP9 GP10 GP11 GP12 GP13
EXP1 EXP2 EXP3 EXP4 EXP5 EXP6 EXP7 EXP8 EXP9 EXP10 EXP11 EXP12
Vi är många som fascinerat följt utvecklingen i arabvärlden den senaste tiden. Folkens krav på frihet och demokrati har fått ett genomslag i arabvärlden som ingen trodde var möjligt för bara några månader sedan. Samtidigt är det väldigt svårt att förstå vad det är som egentligen händer och vad det i slutändan kommer att mynna ut i. De senaste veckornas utveckling i Tunisien, Egypten, Libyen m.fl. arabländer belyser det allmängiltiga i kraven på politisk frihet men också hur den historiska bakgrunden och en enskild diktator kan blockera sitt lands framtidsutsikter. Därför bestämde vi oss för att anordna en debatt om demokrati och framtiden i Nordafrika och Mellanöstern med syfte att belysa och öka förståelsen för de händelser av historiska mått som just nu pågår.
Så för den som vill veta mer om detta så anordnar Folkpartiet Liberalerna i Göteborg centrum i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan ett offentligt möte om vad som sker i Nordafrika och Mellanöstern och om vad vi liberaler i Sverige kan göra för en frihetlig utveckling i den delen av världen.
I panelen:
Essam el-Naggar, kommunalråd (FP)
Tetz Rooke, docent i arabiska, Göteborgs Universitet
Abraham Staifo, ledarskribent i GP
Cecilia Wigström, Ledamot (FP) i Göteborgs kommunfullmäktige. Riksdagsledamot (FP) 2002-2010
——————————————————-
PLATS: Hörsalen, Stadsbiblioteket i Göteborg
DATUM: TORSDAGEN DEN 31 MARS
TID: 18:00
Alla är varmt välkomna!
GP1 GP2 GP3 GP4 GP5 GP6 GP7 GP8 GP9
Senaste kommentarer